Bostadsmarknadsenkäten 2023

Boverkets bostadsmarknadsenkät presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2023.

Mycket stort deltagande i årets enkät

Varje år skickar Boverket ut bostadsmarknadsenkäten till Sveriges 290 kommuner. I menyn hittar du sammanställningar av bostadsmarknadsläget i olika regioner och kommungrupper samt för olika grupper på bostadsmarknaden. Här redovisas dessutom hur kommunerna planerar för bostadsförsörjningen. I år har 289 kommuner besvarat enkäten. Du hittar resultatet av enkäten på kommunnivå i öppna data.

Intressanta iakttagelser i Bostadsmarknadsenkäten 2023

Fler kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans

Antalet kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden har minskat med 24 jämfört med föregående år. I årets enkät är det 180 kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden som helhet. Totalt 97 kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans, vilket är en ökning med 31 sedan förra året. Det är främst kommuner utanför storstadsregionerna som bedömer balans, där läget nu liknar situationen 2015. Mer om läget på bostadsmarknaden kan du läsa på sidan Riket.

Riket

Fortfarande svårt för vissa grupper att tillgodose sitt bostadsbehov

För sjätte året i rad minskar antalet kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden som helhet. Även för en del grupper bedöms underskottet ha minskat. De flesta kommuner rapporterar dock fortfarande underskott. Det är framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden som har svårt att tillgodose sina bostadsbehov såsom unga, studenter och nyanlända, men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad. Du hittar mer om de olika grupperna under sidan Bostadsförsörjning för olika grupper.

Bostadsförsörjning för olika grupper

Fortsatt underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

De senaste tio åren har drygt hälften av kommunerna uppgett att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Undantagen är åren 2020 och 2021 då pandemin påverkade situationen och färre personer ansökte om plats och flyttade in i bostad med särskild service. Fler kommuner än tidigare uppger att de har svårt att bedöma behoven av antalet bostäder för personer med funktionsnedsättning framöver, något som även gäller bostäder för äldre. På sidan Personer med funktionsnedsättning hittar du mer information om bostadsutbudet för personer med funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning

Färre kommuner anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar

Det är allt färre kommuner som anger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar; antalet minskar för sjätte året i rad. I årets enkät anger 154 kommuner att det råder underskott, vilket är en minskning med 56 kommuner på tre år. På sidan Ungdomar kan du läsa mer om bostadsmarknadsläget för ungdomar.

Ungdomar

Underskott på bostadsmarknaden för studenter i många av landets högskolekommuner

I årets enkät bedömer 17 av 38 högskolekommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter, vilket är lika många som förra året. Av resterande högskolekommuner bedömer 13 att det råder balans, 7 att det råder överskott medan 1 kommun inte har svarat. På sidan Studenter kan du läsa mer om bostadsmarknadsläget för studenter.

Studenter

Bättre möjligheter för kommuner att hitta bostad till anvisade nyanlända

Kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända enligt bosättningslagen bedöms vara mycket god enligt 2023 års bostadsmarknadsenkät. Detta beror främst på förbättrade rutiner för bostadsanskaffning och en historiskt låg mottagning av nyanlända i många kommuner. I vissa kommuner har antalet nyanlända som anvisas av Migrationsverket minskat med upp till 50 procent jämfört med föregående år. Trots att de allra flesta kommuner inte upplever några större svårigheter att erbjuda boenden, är utbudet inte anpassat efter målgruppens behov: det saknas antingen små lägenheter eller riktigt stora lägenheter. Läs mer om bostadsmarknadsläget för nyanlända på sidan Nyanlända.

Nyanlända

Lika många kommuner har underskott på SÄBO som före pandemin

Andelen kommuner som har underskott på särskilda boendeformer för äldre, SÄBO, är nu tillbaka igen på samma nivåer som före pandemin. Bortsett från en förbättring åren 2021 och 2022 så har andelen kommuner med för få bostäder i kategorin legat runt 40 procent. När det gäller trygghets- och seniorbostäder är andelen kommuner med underskott drygt 40 procent.

Både antalet och andelen äldre kommer att öka i hela landet, med vissa variationer. Av kommunernas kommentarer att döma så behövs ett större och varierat utbud av bostäder för äldre personer, som kan möta de olika behov som finns men som de äldre också har möjlighet att efterfråga. På sidan Särskilda boendeformer för äldre finns mer information om utbudet av särskilda boendeformer.

Särskilda boendeformer för äldre

Kommunerna samverkar för att hitta bostäder till våldsutsatta

En majoritet av kommunerna (165) samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till en annan kommun. Det är en ökning med 14 kommuner jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät. 101 kommuner samarbetar med kommuner i andra län, vilket är en ökning med 10 kommuner från förra året. Läs mer om kommunernas samverkan kring bostadsförsörjning på sidan Samverkan lokalt och regionalt.

Samverkan lokalt och regionalt

Allmännyttans andel av hyresmarknaden fortsätter minska

Trenden att de allmännyttiga bostadsföretagens andel av hyresmarknaden minskar håller i sig. Samtidigt ökar antalet allmännyttiga lägenheter, om än marginellt med 4 230 bostäder. Andelen av försäljningarna som görs för ombildning av allmännyttiga hyreslägenheter till bostadsrätter under 2022 ligger nästan på samma nivå som 2021. Under 2022 var andelen 28 procent och 31 procent under 2021. Andelarna för de två senaste åren är jämförelsevis höga jämfört med de närmast föregående åren. Båda årens ökningar är kopplade till Stockholms län och särskilt Stockholms stad. Mer om allmännyttan hittar du på sidorna om Allmännyttiga bostadsföretag.

Allmännyttiga bostadsföretag

Kommunernas förväntningar på bostadsbyggandet skiljer sig stort

Kommunerna förväntar sig betydligt färre påbörjade bostäder under 2023 jämfört med förra årets enkät. I år understryker många kommuner att de har svårt att bedöma marknadsläget. Förväntningarna är dock betydligt mer positiva än vad andra marknadsanalyser visar. Boverkets slutsats är att byggtakten i många kommuner kommer att bli avsevärt lägre än vad som anges i enkäten. Förväntningarna skiljer sig dock mycket åt mellan kommungrupperna, i både utvecklingen av antalet bostäder totalt och antalet påbörjade per upplåtelseform. Utanför storstadsregionerna förväntas bostadsrätter minska betydligt mer än hyresrätter. I Storgöteborg och Stormalmö förväntas båda upplåtelseformerna minska lika mycket. I Storstockholm förväntas mycket svagare utveckling för bostadsrätter. Läs mer om den förväntade nyproduktionen på sidorna Riket, Storstadsregionerna, Högskolekommunerna och Övriga kommuner.

Riket
Storstadsregionerna
Högskolekommunerna
Övriga kommuner

Ekonomiska faktorer är ett allt större hinder för bostadsbyggande

80 procent av kommunerna anger i år höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande. Det är en kraftig ökning från förra årets 48 procent. Lägst andelar finner vi i Storstockholm och Storgöteborg, där knappt två tredjedelar av kommunerna anger detta. Strax över hälften av kommunerna anger svårigheter för privatpersoner att få lån som hinder, en ökning med nära 20 procentenheter från förra årets 34 procent. Andelen är klart minst i Storgöteborg och Stormalmö. På sidorna Riket, Storstadsregionerna, Högskolekommunerna och Övriga kommuner kan du läsa mer om olika faktorer som begränsar bostadsbyggandet.

Riket
Storstadsregionerna
Högskolekommunerna
Övriga kommuner

Vem gör vad?

Boverkets roll

Boverket administrerar bostadsmarknadsenkäten, analyserar kommunernas svar samt publicerar analyser och öppna data från undersökningen.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelserna har kontakt med kommunerna i samband med undersökningen och kvalitetssäkrar kommunernas svar.

Kommunernas roll

Kommunerna besvarar bostadsmarknadsenkäten.