Experter: Sommar och semester

Turism, resande och ledighet

Bild

Hemester i tuffa ekonomiska tider

Den ekonomiska oron har påverkat våra möjligheter att resa bort på semestern, och hemester blev redan under pandemin ett känt begrepp. Konsumtionsforskaren John Magnus Roos har studerat våra resvanor och kan svara på frågor om hur synen på hemester förändrats. John Magnus Roos har också kunskap om köpberoende samt hur personlighet och känslor påverkar människors konsumtion. 
John Magnus Roos, doktor i socialpsykologi, telefon: 073–048 2227, e-post:
magnus.roos@cfk.gu.se

Turism och hållbarhet – klimatsmartsemester.se

Sommarens ledigheter gör att många reser utomlands och inom Sverige för att besöka nära och kära eller gå på något av alla evenemang som erbjuds. Hur hållbar är egentligen turismen och hur kan den göras mer hållbar? Erik Lundberg är en av forskarna bakom plattformen klimatsmartsemester.se. På plattformen går det att klimatberäkna semestern både när det gäller resande, boende och deltagande i olika aktiviteter. Dessutom finns där färdiga klimatberäknade semestertips och mer kunskap om turism och hållbarhet
Erik Lundberg, doktor i företagsekonomi, telefon: 070–419 4402, e-post:
erik.lundberg@handels.gu.se

Turism och marknadsföring av platser (place branding)

Sommaren är en tid då många svenska kommuner arbetar hårt för att locka besökare.  Emma Björner forskar kring place branding och inkluderande turism, och studerar hur även mindre orter hittat framgångskoncept för marknadsföring.
Emma Björner, forskare vid Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, e-post: emma.bjorner@gu.se

Evenemang och ekonomiska effekter

Under sommaren är det många som deltar i evenemang och går på festivaler. Tommy Andersson bedriver forskning om evenemangs ekonomiska effekter på kort och lång sikt. 
Tommy Andersson, senior professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, mobil: 070–684 9147, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

Event Management

John Armbrecht bedriver forskning inom evenemangsledning, konsumenters upplevelser och samhällsekonomisk analys. John är särskilt intresserad av att förstå värdet som skapas av evenemang och evenemangsupplevelser och hur det kan bidra till livskvalitet för besökare och lokalbefolkning.
John Armbrecht, docent i företagsekonomi, telefon: 070–698 8868, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Sommarekonomin

Vad gör att semesterpengarna rullar iväg snabbt för vissa, medan andra kan spara under semestern? Psykolog Magnus Jansson om mekanismerna bakom vår hantering av pengar.  
Magnus Jansson, fil. dr i psykologi, telefon: 031–786 5612, e-post: 
magnus.jansson@gri.gu.se 

Sommar och shopping

För många är shopping en del av sommaren. Men hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats av det ekonomiska läget med hög inflation? Det kan Ulrika Holmberg, som är redaktör för den årliga Konsumtionsrapporten svara på. 
Ulrika Holmberg, universitetslektor i marknadsföring och forskare vid Centrum för konsumtionsforskning (CFK). Telefon: 076–618 5606, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se

Sommar med guldkant

Den ekonomiska oron till trots, så finns det lyxigare produkter som fortsätter att locka till konsumtion. Konsumtionsforskaren Magdalena Petersson McIntyre studerar lyxkonsumtion och kan svara på frågor om vad som påverkar konsumtionsmönster vad gäller dyrare varor.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi och forskare på Centrum för konsumtionsforskning (CFK). Telefon: 076–618 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se 

Guidebokens historia

Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow, forskare i latin, har forskat om guidebokens historia med fokus på staden Rom, och spårat guidebokens ursprung och utveckling i medeltidens och den tidigmoderna periodens texter.
Anna Blennow, docent i latin, telefon: 031−786 1769, e-post:  anna.blennow@sprak.gu.se

Sommarens museibesök

Nya städer ska besökas – och då ofta stadens olika museum. Alexandra Fried och Alexandra Herlitz, forskare i konst- och bildvetenskap, har tillsammans den populärvetenskapliga Konsthistoriepodden där de fokuserar på ett konstverk per avsnitt.

• Alexandra Fried, lektor i konst- och bildvetenskap, telefon: 031–786 1974, 076−618 1974, e-post: alexandra.fried@gu.se
• Alexandra Herlitz, lektor i konst- och bildvetenskap, telefon: 031–786 2793, e-post: alexandra.herlitz@kulturvet@gu.se

Språkliga landskap

Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad du vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen.
Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet, telefon: 031–786 2911, e-post: johan.jarlehed@svenska.gu.se    

Sommarväder och klimat

Bild

El Niño och andra väderfenomen

Långtidsprognoser i april pekade mot att sommaren 2023 kan bli lika varm som sommaren 2018. En orsak är El Niño, ett kraftigt väderfenomen som förknippas med ökad värme, torka eller nederbörd. Hans Linderholm kan uttala sig om detta, men även om värmeböljor, översvämning och jetströmmen. Han är kunnig om både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, 070–858 9504, e-post:  hansl@gvc.gu.se

Grundvattennivåer, torka och vattenbrist

Dricksvattenförsörjningen i Sverige är i stor omfattning beroende av grundvatten. Jämfört med andra länder, är grundvattenförekomsterna i Sverige väldig liten. Utan regelbunden påfyllning med regnvatten sjunker därför grundvattennivåerna snabbt. Grävda brunnar som används inom enskild vattenförsörjning drabbas oftast först och hårdast, men sjunkande grundvattennivåer hotar även den kommunala vattenförsörjningen som använder större och djupare grundvattenmagasin. Torka i kombination med hög vattenförbrukning har lett till vattenbrist, bevattningsförbud och andra krisåtgärder på senare år. Det är dock inte möjlig att dra enkla och generella slutsatser: grundvattenförekomster beter sig väldigt olika beroende på klimatzon, geologi och markanvändning. Roland Barthel har forskat kring grundvatten, vattenförsörjning, vattenbrist och klimatförändringar i många år. Läs nyheten: Grundvattennivåer i sommar – risk för torka? (28 juni 2023)
Roland Barthel, professor i hydrogeologi, telefon: 031–786 1953, 076–618 1953, e-post: roland.barthel@gu.se

Stadsklimat

Het sommar i stan? Fredrik Lindberg studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, 076−618 2606, e-post:  fredrikl@gvc.gu.se 

Väder – hur påverkas vi?

Hur påverkar vädret på en plats hur vi mår där, hur vi upplever platsen och hur vi använder den beroende på vilket väder vi har? Fredrik Lindberg vet.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, 076−618 2606, e-post:  fredrikl@gvc.gu.se

Mikroplaster i havet

På sommaren är vi många som ser att det i våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. 
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673, e-post: 
bethanie.carney@bioenv.gu.se

Utomhus

Bild

Fästingar, beteende och friluftsliv

Hur påverkar förekomsten av fästingar, TBE och borrelia svenskarnas friluftsliv? Daniel Slunge har studerat samhällskostnaderna för TBE, människors riskuppfattning och skyddsbeteende kopplat till fästingar och fästingburna sjukdomar och hur oron för dessa ändrar beteendet i skog och mark.
Daniel Slunge, doktor i nationalekonomi, mobil: 076–622 9205, e-post: daniel.slunge@gu.se

Vandringar i stadsnära naturområden och historiska spår

Under sommaren är det många som besöker våra naturområden för motion och kanske bad. Men inbäddad i grönskan finns även mycket historia att upptäcka, i exempelvis Delsjö- och Kåsjöområdet samt Vättlefjäll finns rikligt med spår efter årtusenden av mänsklig aktivitet. Dessutom har friluftslivet i dessa områden också en historia som få känner till. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Göteborgs ekonomiska historia

Överallt omkring oss pågår i dag stora byggprojekt som avspeglar de senaste årens kraftiga tillväxt i staden. Men staden består av många lager av berättelser kring vår ekonomiska historia. På några få platser syns ännu 1600-talet medan senare århundraden är lättare att observera. En vandring genom Göteborgs centrala delar berättar mycket om inte bara stadens utveckling utan också om landets och i vissa fall världens ekonomiska förändring. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Traditionellt brukande i kulturlandskapet

I det traditionella jordbruket var sommaren en arbetsintensiv period med betande djur som skulle förflyttas och vinterfoder som skulle bärgas. Hjalmar Croneborg arbetar med att dokumentera och utveckla kunskap om traditionell skötsel och kan svara på frågor om äldre tiders brukande i kulturlandskapet, exempelvis om ängsslåtter, trädskötsel, bete och utmarksbruk.
Hjalmar Croneborg, nätverkskoordinator inom kulturlandskap på Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, telefon: 070–615 0575, e-post: hjalmar.croneborg@gu.se

Kulturvård

Runt midsommar vill vi ut på landet och det gjuts liv i gamla hembygdsgårdar runtom i Sverige. Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. Anneli Palmsköld är experten som kan berätta med om dessa gamla hus och miljöer.
Anneli Palmsköld, professor i etnologi, telefon: 031–786 4709, e-post: 
anneli.palmskold@conservation.gu.se

Marin arkeologi

Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: 
staffan.arbin@gu.se  

Astronomi

Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen. Men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 12 augusti. ”Rymd-Maria” Sundin kan berätta mer om Perseiderna och allt annat som sker i rymden.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 070–252 4050, e-post:  maria.sundin@physics.gu.se

Bild

Identifiera fiskar och andra arter i havet

På sommaren är det många som badar och rör sig ute på havet. Då ökar chansen att få se någon ovanlig art. Våra experter kan hjälpa dig att identifiera en ovanlig fisk, krabba eller annan art i vattnet.

• Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3671, 070–200 4108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
• Matz Berggren, forskar om marina kräftdjurs ekologi och systematik, telefon: 031–786 9528, e-post: matz.berggren@bioenv.gu.se

Havsöring och andra laxfiskar

Många tycker att det är roligt och avkopplande att fiska under semestern. Napp kanske inte alltid är det viktigaste, men ibland händer det att det fastnar något på kroken. Och skulle det vara en fisk i familjen lax kan Johan Höjesjö berätta mer. Han är expert på alla sorters laxfiskar.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon: 031–786 3636, e-post: 
johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Småkryp i skog och mark

Sommaren är en aktiv tid för allehanda insekter och andra småkryp. Oskar Gran forskar på vedlevande skalbaggar och kan svara på frågor om småkryp och biologisk mångfald.
Oskar Gran, forskare i ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: 
oskar.gran@bioenv.gu.se

Gräsklipparrobotar

Vi är många som låter robotar sköta gräsklippningen medan man själv tar igen sig i hängmattan. Kanske har du också ett namn på din gräsklipparrobot? Men varför ger vi dem namn egentligen?  Hur upplever människor robotar som hjälpmedel?
Sara Ljungblad har i många år forskat på människors upplevelser av robotar, och på hur vi kan tänka på robotik som ett designmaterial bland många andra lösningar. 
Sara Ljungblad, universitetslektor i interaktionsdesign, telefon: 031–772 2304, e-post: sara.ljungblad@chalmers.seSeder och bruk i Sommarsverige

Bild

Midsommar och kräftskiva i digitaliseringens tid

Sommaren är en tid då många har möjlighet att umgås och ha det trevligt tillsammans. Samtidigt har digitaliseringen gjort att många ständigt är uppkopplade via mobil och dator trots att vi är lediga. Vilka blir konsekvenserna för det fysiska mötet? Hur påverkas vår närvaro i stunden? Nanna Gillberg forskar kring digitaliseringens effekter och har bland annat skrivit boken ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld”. Hon ser stora förändringar i vårt sätt att mötas ansikte mot ansikte.
Nanna Gillberg, samhällsvetenskaplig forskare, telefon: 031–786 5609, e-post: 
nanna.gillberg@gu.se

Allsång

Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av Allsång på Skansen (SVT) och Lotta på Liseberg (TV4) flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”.
Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post:  alf.bjornberg@gu.se

Bröllop i sommartid

Sommartid är bröllopstid. Enligt SCB var det på grund av pandemin betydligt färre som gifte sig 2020 än på många år. Men liksom tidigare var det även förra året populärast att gifta sig en lördag i juni, juli eller augusti. Eva Knuts kan svara på hur bröllopsederna förändrat sig över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Seder och bruk i Sommarsverige

Eva Knuts kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra. Vilka seder som är gamla respektive nya och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Hon vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid – är det en del av det moderna Sverige, eller fanns det även förr?
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Sommarläsning

Bild

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst samt feministiska serier

På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur och forskar även om feministiska tecknade serier.
Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, telefon: 070–834 9248, 031–786 4187, e-post:  anna.nordenstam@lir.gu.se

Semesterläsning

Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5294, e-post:  
yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning – populärlitteratur/krim

Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–130 076, e-post:  dag.hedman@lir.gu.se

Hälsa och ohälsa

Bild

Motion, träning och psykisk hälsa

Sommartid kan ge utrymme för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om motivation och beteendeförändring, främst kopplat till livsstil som fysisk aktivitet och träning. Han är även expert inom pseudovetenskap och populärpsykologi som myter och produkter som säljs på ovetenskapliga grunder.
Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: 
magnus.lindwall@gu.se

Löpning och skador

För att hålla sig i trim är det många som löptränar under sommaren. Forskning visar dock att upp till varannan motionslöpare skadar sig under ett år. Jonatan Jungmalm forskar om skador i samband med motionslöpning och kan svara på frågor om vilka skador som är vanligast och hur de kan förebyggas.
Jonatan Jungmalm, forskare i idrottsvetenskap, telefon: 076–618 2431, e-post: 
jonatan.jungmalm@gu.se

Stress

I år är det extra tufft ekonomisk för många familjer, samtidigt som behov och förväntningar inför sommaren kan vara högt ställda. Hur kan man på bästa sätt hantera dessa situationer och den stress som kan uppstå? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, professor i folkhälsovetenskap, telefon: 070–305 2891, e-post:  ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se 

Sömn

Sömnvanorna förändras vid ledighet och vad händer när vi börjar jobba igen? Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner kan svara på det mesta om sömn och sömnproblem.
Jan Hedner, seniorforskare i lungmedicin, telefon: 031–342 7199, 073–500 2077, e-post:  jan.hedner@lungall.gu.se.

Virusrelaterade infektionssjukdomar, inklusive covid-19 

(För fler experter om covid-19 se: Experter: Coronapandemin och covid-19)

Magnus Gisslén är övergripande ansvarig för den kliniska forskningen om covid-19 och hiv inom Sahlgrenska akademin, kliniskt ansvarig för covid-19 och hiv på universitetssjukhuset. Han svarar gärna på frågor om covid-19, hiv och andra infektionssjukdomar.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–641 22 60, e-post: 
magnus.gisslen@infect.gu.se

Ali Harandi är vaccinexpert, med pågående forskning inom slemhinneimmunitet och vaccinimmunologi, inklusive covid-19, ebola och fattigdomsrelaterade sjukdomar.
Ali Harandi, docent i klinisk immunologi, telefon: 073-346 6967, e-post: 
ali.harandi@microbio.gu.se

Förgiftning av droger

Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, vet vilka droger som är mest förekommande just nu och hur människor påverkas.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 6600, e-post: 
kai.knudsen@aniv.gu.se

Förgiftning i naturen
Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, svarar på frågor om akut förgiftning av maneter, svampar, ormbett, insektssting med mera.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 6600, e-post: 
kai.knudsen@aniv.gu.se

Könssjukdomar och preventivmedel

Sommartid ökar normalt spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Ian Milsom är expert på könssjukdomar, vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen kommit med att få fram nya.
Ian Milsom, seniorforskare i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: ian.milsom@gu.se

Urinvägsinfektion

Smärta och upprepade toalettbesök, många känner igen symtomen på en urinvägsinfektion. Men hur uppstår den, spelar det någon roll om man går omkring i blöta badkläder, eller är det andra saker som påverkar?
Ian Milsom, seniorforskare i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: ian.milsom@gu.se

Så hanterar du värmen

Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Henrik Sjövall vet detta och mycket annat inom fysiologin.
Henrik Sjövall, professor emeritus i fysiologi, telefon: 070–744 4691, e-post: 
henrik.sjovall@medfak.gu.se

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter

Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar. 
Anna Börje, docent i kemi, telefon: 031–786 9012, 076−622 9012, e-post: anna.borje@gu.se

Hudcancer och solskydd för huden

John Paoli svarar på frågor om hudcancer som uppkommer på grund av våra solvanor och hur vi bäst kan skydda vår hud inför sol- och semester. Eftersom hans forskningsfokus är inom tidig diagnostik och behandling av hudcancer, kan han också svara på frågor om hur vi kan upptäcka hudförändringar som behöver kontrolleras, samt hur man kan behandla dessa förändringar. John berättar även gärna om de viktiga framsteg som görs inom forskningen kring hudcancer, vad det gäller både tidig upptäckt och effektiva behandlingar.
John Paoli, professor i dermatologi och venereologi, telefon: 073–040 4044, e-post: john.paoli@gu.se

AI och robotar i vården

Personalbrist i vården är ett återkommande problem under sommarmånaderna. Kan AI och robotar vara lösningen för att avlasta vårdpersonal?

Fredrik Johansson forskar på hur AI och maskininlärning kan tillämpas inom sjukvården och kan förklara vilka möjligheter som finns idag och i framtiden.
Fredrik Johansson, forskarassistent inom datavetenskap och AI vid Göteborgs universitet och Chalmers, telefon: 031–772 1093, e-post: fredrik.johansson@chalmers.se

Kommer vi snart att ha robotsjuksköterskor som åker omkring på sjukhus, som kan förstå, prata och visa empati för patienter? Hur upplever vi robotarna? Sara Ljungblad har i många år forskat på människors upplevelser av robotar, och på hur vi kan tänka på robotik som ett designmaterial bland många andra lösningar. 
Sara Ljungblad, universitetslektor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och Chalmers, telefon: 031–772 2304, e-post: sara.ljungblad@chalmers.se 

Pollen

Ek, gräs och gråbo är tre växter som orsakar pollenallergi under sommarmånaderna. Åslög Dahl är forskare och ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. Laboratoriet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen, och utfärdar bland annat prognoser till allmänheten, media och sjukvården.
Åslög Dahl, forskare i botanisk systematik och evolution, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

Bild

Sommarens baksidor

En mörk sida av internet – grooming under sommar och pandemi

Kontakter med barn i sexuellt syfte online, så kallad grooming, har ökat under pandemin. Samtidigt är sommarlovet en tid när många barn umgås på nätet och i sociala medier. Hur ser möjligheterna ut till internetfiltrering och tekniska begränsningar? Hur fungerar lagen och vad kan föräldrarna göra?
Marie Eneman, docent i informatik, telefon: 070–975 8844, e-post: marie.eneman@ait.gu.se

Förhindra kränkningar och mobbning på nätet

Många barn far illa på grund av kränkningar och mobbing på nätet. Under sommarledigheten kommer de dessutom spendera många timmar per dag med sina mobiltelefoner bortom föräldrarnas och skolans kontroll. Hur ska vuxna prata med barnen i sommar för att lära dom använda tekniken på ett etiskt sätt? Anita Grigic Magnusson forskar på mobiltelefonanvändning bland skolbarn och i klassrummet.
Anita Grigic Magnusson, adjungerad universitetslektor i tillämpad IT, telefon: 070–982 9102, e-post: anita.magnusson@ait.gu.se

Sommar för personer med funktionsnedsättningar

Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut för att upptäcka nya platser. För personer med olika funktionsnedsättningar är dock många vägar stängda och bristen på tillgänglighet kan bli extra tydlig. Jörgen Lundälv bedriver forskning om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet

Sommaren är trafikintensiv vilket ökar risken för olyckor i trafiken. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se